Bloggpaus

Vädret är för vackert!!

Var går gränsen?

Jag har semester och står och städar ur kylskåpet, där diverse kvarglömda matrester uppvisar färger och former som förmodligen innehåller medicinska substanser mot malaria och jag vet inte vad. Det är rätt äckligt. Och det passar bra till dagens två huvudnyheter.

Judge Norström var tydligen inte jävig i TPB-rättegången.
Nähä, vi var nog rätt många som inte trodde att det kunde handla om juridiskt jäv. Men det var heller inte problemet. Problemet stavas vänskapskorruption. Och mot det finns det inte någon effektiv svensk lagstiftning. Jag noterar att också att Eka lyfter fram att upphovsrättsindustrin åtnjuter grundlagsskydd och fortsätter:

"Att en domare ställer sig bakom de principer som denna lagstiftning vilar på kan inte utgöra grund för jäv"

Det betyder alltså att det våra svenska domare sysslar med mellan skål och vägg hos Adwokat & Partner är grundlagsskydd. Då vet jag inte om jag vågar bo kvar i Sverige.

De här ständiga hänvisningarna till lagar och demokratiska beslut är det som nästan oroar mig mest. När en part i maktposition (vi måste komma ihåg att all lagstiftning i den här sfären i allmänhetens ögon helt enkelt är köpt), hävdar att man agerar för demokrati och rättvisa, då argumenterar man på ett sätt som är otäckt lik retoriken som föregår en coupe d'etat. Det här underminerar på sikt samhällets möjlighet att verka i rättsfrågor och någonstans går det en gräns där inte längre polis och domstolar kan agera utan yttre våld.

Det här är ingen liten fråga och det gör att jurister inte kan springa och gömma sig i lagstiftarnas kjolar hela tiden. Dom har också ett ansvar för att rättssamhället kan försvaras inför de medborgare vars talan inte förs av multinationella företag. Det är ett ödesdigert uppdrag.

Sen har jaktsäsongen dragit igång på allvar. Kulturbloggen sammanfattar känslorna bra. Det är nästan som ett grekiskt ödesdrama att se Statsministern ladda för sitt stora framträdande i världspolitiken, hans eftermäle till historien, samtidigt som landets rättsväsende ligger för fäfot och medborgarna säljs ut till företagen. Var det detta som menades med regeringsduglighet i valflosklandet 2006, att lämna landets försvar och förvaltning till främmande makt? Regeringen Reinfeldts tid som EU-ordförande kommer snabbt att glömmas till förmån för den misantropi man frammanar, vilken lägger sig som en dimma över det tidiga 2000-talets.

Jag har tidigare lett lite överseende åt Falkvinges och Engströms retorik kring medborgarrätt men i dag har leendet frusit till en grimas. Läget är faktiskt så allvarligt som 50000 piratpartister säger. Så många rättsalienerade människor kan inte samhället härbärgera i längden utan att mänskliga fri- och rättigheter sätts på undantag. Allt under överinseende av ett ojävigt rättsväsende.

Det är faktiskt val 2010. Låt göra skillnad.


Läs även andra bloggares åsikter om politik, piratpartiet, tpb

Den nya demarkationslinjen

Två tunga politiska kommentatorer gör idag en analys som har större sprängkraft än folk i allmänhet verkar vilja förstå. Lena Mellin och P J Anders Linder skriver om de 'oroande signaler' som framträder i senaste opinionsundersökningen. Summan av kardemumman är att både PP och SD skulle kunna komma in i riksdagen 2010.

Det här är egentligen bara en bekräftelse av Henric Oscarssons analys av de unga männen den 29 maj. Det finns stora skillnader i politiska, etiska och moraliska värderingar mellan de yngre människorna i samhället. Det är bara det att skiljelinjen inte sammanfaller med 1800-talets politik. De stora partierna har nu att antingen ändra sina program, dö sotdöden eller genomföra någon slags kupp för att överleva i ett 20-års perspektiv.

Vem kunde ha anat detta?


Läs även andra bloggares åsikter om politik, piratpartiet, opinion

Satiren på internet

Ett verkligt bra kännetecken på att ett samhälle på dekis håller på att ramla samman, är förekomsten av politisk satir. Det är ett av skälen till att det är så roligt med internet. Den riktiga politiska satiren i Swifts anda finns inte längre kvar i tryckt media, förmodligen för att de incestuösa förbindelserna mellan mediabolag och makthavare nu är så täta att riktigt bitande kritik alltid betraktas som ett skott inifrån för att citera vår helt humorbefriade statsminister. Jag får för övrigt en känsla av att Piratpartiet är hemvist för ovanligt många satiriker (måste ha med begåvningsnivån att göra).

Därför är det en ren njutning att läsa Magnus Engblom som gästbloggar hos Opassande i dag, briljant i sin förrädiska närhet till verkligheten. Sen finns ju Surgubben som med försåtlig lantlighet hanterar floretten så att ingen riksdagsledamot klarar mötet med hedern och självrespekten i behåll. Och så naturligtvis kungen av satir - Badlands Hyena - som visserligen inte är satir ;) utan talorgan för tankesmedjan Limbo, en obefläckad samtidsspegel av ett Sverige i tiden.

Swift skulle ha gillat internet.


Läs även andra bloggares åsikter om politik, satir, piratpartiet

Vad rätt du tänkt.

Jag hade en ambition att skriva ett hyllningsinlägg till min favoritkulturjournalist, se där ett sammanskrivet ord som får den mest förhärdade anglicismhatare att tappa anda, Ulrika Knutsson. Jag ville lyfta fram hennes bildning, esprit och vackra röst. En sann försvarare av intellekt och kultur i den förtorkade utmark som är vårt medialandskap, en blomma ståendes i öknen.

Det visar sig dock att jag saknar både ork och talang till sådana stordåd. Efter att ha läst de samlade texterna i Fokus, med tillhörande obligatorisk sommarläsning, och lyssnat på den senaste lysande krönikan i Godmorgon världen, där hon bara sådär i förbifarten och utan att nämna namn, tar Christer Sturmarks hjärtefråga av daga, lämnar jag i blygsel den upphöjda att lysa helt av egen kraft.

Fokus är förresten en av de få svenska publikationer som fortfarande går att läsa. För en vecka sedan hade man en charmig artikel om det omaka paret Engström/Andersdotter, vilka tillsammans utgör det bästa beviset på att informationspolitik i sanning är gränsöverskridande. Tänka sig, en kapitalist och en kommunist i samma parti, och inte verkar dom osams heller. Man dånar förmodligen i de rödplyshiga salonger där domare, jurister och politiker tillsammans väver framtidens nät av kontroll och förtryck i sina bittra försök att hejda ungdomen och framåtskridandet precis som man alltid gjort sedan Sokrates dagar.

Det gick inte då heller.



Läs även andra bloggares åsikter om ulrika knutsson, piratpartiet, informationspolitik

Ayatollah Sarkozy och mulla Reinfeldt

Om man inte är mottaglig för några andra argument att rösta på Piratpartiet så borde det här blogginlägget ändå räcka väldigt långt. Ett folk som kämpar mot religiöst och militärt förtryckt har bara internet kvar som livlina. Dom får praktisk hjälp av de onda brottslingarna TPB, ni vet dom som fick 1 år och 30 miljoner för en länksamling. Den praktiska hjälpen från det politiska etablissemanget känner vi inte till något om, inte heller huruvida mediakonglomeraten gör något för folket i Iran.

Det här är orsaken till att fildelning är ett skitbrott. Internet kan användas som ett överlägset redskap för demokrati och mänskliga rättigheter. Men om man ser det bara som ett kabeltevenät med betalande konsumenter väljer man bort den delen. Om man bara förmår säga att gratis är ett problem, då är man emot frihet och demokrati. Och det bara för att bolagen med sina kalleankasiffror påstår att dom förlorar pengar (något seriösa forskare dessutom betvivlar)

En röst på Reinfeldt är en röst på ayatollorna och ifpi. En röst på Piratpartiet är en röst på folket.

Det är riksdagsval 2010.
Varsågod och välj!



Läs även andra bloggares åsikter om politik, iran, piratpartiet

15 poliser jagar en generation

Så kom då den nyhet som definitivt avslöjar statsminsitern som en lögnare. Enligt SvD skall det tillsättas 15 nya utredare av immaterialrättsbrott.

Reinfeldt har ju tidigare försökt backa från sitt vallöfte 2006 genom att påstå att det inte är polisen, utan industrin som skall jaga fildelare. Nu ser vi att inte ens den plågsamma halvlögnen höll. Så här är det: statsminsitern anser att ungdomsgenerationen skall jagas av både polis och industri.

Hade han sagt det innan valet 2006 är det inte säkert han blivit vald. 2010 kan vi se till att han förpassass till ett nytt jobb där hans uppdragsgivare finns. I statens demokratiska ledning vill vi hellre se Piratpartiet.


Läs även andra bloggares åsikter om fildelning, reinfeldt, piratpartiet